Centralbankernas intresse för guld är åter på uppgång.
Enligt World Gold Councils (WGC) senaste rapport återhämtade sig centralbankernas guldköp i augusti 2025, då den globala nettotillväxten uppgick till cirka 15 ton.
De största köparna var Kazakstan, Kina och Polen. Särskilt Polens beslut att höja guldets andel av valutareserverna till 30 procent visar att guld behåller sin ställning som en strategisk och tillförlitlig tillgång även i dagens ekonomiska miljö.
Men vad säger denna utveckling om världsekonomin – och vad betyder den för en finländsk investerare?
Centralbankernas guldköp ökar igen
World Gold Councils rapport visar att centralbankerna fortsatte att öka sina guldreserver i augusti efter en lugnare period i juli. Det handlar inte om ett enskilt undantag, utan om en långsiktig trend där guld har stärkt sin roll som grundpelare i valutareserver och riskhantering.
Särskilt Kinas centralbank har varit en aktiv guldköpare i över ett års tid, och även Polen har vuxit fram som en av de mest synliga aktörerna i Europa.
Dessa rörelser visar framför allt att centralbankerna strävar efter att stärka ekonomisk stabilitet och oberoende i en situation där den geopolitiska osäkerheten ökar.
Jalonoms verkställande direktör Kimmo Korkiakoski ser två centrala orsaker bakom utvecklingen: regelverksförändringar och geopolitiska risker.
"I Asien har man länge strävat efter att minska beroendet av dollarn. Nu har detta fått en ny drivkraft: guld har klassificerats som en Tier 1-tillgång, vilket innebär att det i balansräkningen jämställs med kontanter. Tidigare fick endast 50 procent av värdet bokföras, nu hela värdet. Denna förändring är betydande och ger centralbankerna större handlingsutrymme att öka sina guldinnehav", förklarar Korkiakoski.
Varför ökar centralbankerna sina guldreserver?
Centralbankernas guldköp är inte slumpmässiga. De speglar en strävan efter riskspridning och skydd mot osäkerhet på valutamarknaderna.
Guld erbjuder ett skydd som ingen digital valuta eller skuldinstrument fullt ut kan ersätta. Det är en tillgång som inte är beroende av någon motparts betalningsförmåga.
"Guld tillhör samma riskklass som statsobligationer, men saknar motpartsrisk. Det gör det särskilt attraktivt just nu, när räntemarknaderna är osäkra och förtroendet för fiatvalutor vacklar", konstaterar Korkiakoski.
Centralbanker som Kina, Turkiet och Polen har ökat sina guldreserver som en del av sin strategi att minska dollar dominansen och stärka den nationella autonomin. Samtidigt fungerar guld som en symbol för förtroende, både gentemot internationella marknader och den egna befolkningen.
Vad säger centralbankernas beteende om marknaderna?
När centralbanker ökar sina guldreserver är det ofta ett tecken på försiktighet och växande osäkerhet.
Bakom augustis köp ligger förändringar i ränteläget, geopolitiska spänningar och oro för ihållande inflation.
"Guldets roll stärks alltid när investerarnas förtroende för det finansiella systemet försvagas. Centralbankernas åtgärder fungerar ofta som en förvarningssignal: de söker trygghet innan instabiliteten blir synlig på bred front", säger Korkiakoski.
Han betonar dock att detta inte är en varningssignal för privata investerare, utan snarare en möjlighet att lära sig långsiktig riskberedskap.
Vad betyder detta för en finländsk investerare?
Även om centralbankernas agerande sker på global nivå, har det direkta konsekvenser också för privata investerare. När världens största ekonomier ökar sina guldinnehav är budskapet tydligt: värdebevarande och diversifiering står åter i centrum för investeringar.
I Finland har intresset för fysiskt guld ökat stadigt under de senaste åren.
Ränte- och inflationssvängningar, osäkerhet på aktie- och fastighetsmarknaderna samt behovet av konkreta tillgångar har fört guldet tillbaka till diskussionen.
"I Tyskland har cirka 37 procent av befolkningen investerat i fysiskt guld. I Finland är siffrorna ännu låga, men intresset ökar snabbt. Många vill att den egna förmögenheten bokstavligen ska vara i egna händer, inte enbart som ett digitalt värde", säger Korkiakoski.
Långsiktig betydelse – guld som del av ett nytt reservsystem
Länder som Kina, Turkiet och Polen agerar inte impulsivt. De bygger systematiskt upp sina egna penningpolitiska skyddsnät.
Många analytiker anser att världsekonomin är på väg mot ett multipolärt reservsystem, där flera värdebevarare växer fram vid sidan av dollarn. Guld är den viktigaste av dessa.
"Vi ser ingen snabb förändring, men riktningen är tydlig. Guld är för allt fler centralbanker en strategisk grundpelare. Regeländringar och geopolitiska risker har gjort det återigen viktigt även på institutionell nivå", bedömer Korkiakoski.
Vad bör en finländsk investerare dra för slutsats?
Centralbankernas agerande innebär inte att privata investerare måste reagera snabbt. Men det ger en värdefull lärdom om långsiktig beredskap.
"Frågan som var och en bör ställa sig är denna: borde vi agera som centralbankerna? När de stärker sina positioner med guld – borde vi också ta lärdom av det?" funderar Korkiakoski.
Guld är fortfarande en av få tillgångar som bevarar sitt värde oberoende av konjunkturcykler och valutakursrörelser. Det fungerar som ett mått på förtroende och stabilitet – egenskaper som värderas allt högre i dagens världsläge.
Sammanfattning
Centralbankernas återupptagna guldköp säger framför allt en sak: förtroendet för fysiskt guld stärks när resten av världen vacklar.
När de största ekonomierna söker trygghet i guld bör även privata investerare ta budskapet på allvar. Fysiskt guld är fortfarande en värdebevarare och en trygg hamn vars betydelse växer i en tid av osäkerhet, räntesvängningar och inflation – både globalt och i Finland.
Vanliga frågor: Centralbanker och guld
1. Varför köper centralbanker guld?
Centralbanker köper guld för att stärka ekonomisk stabilitet och sprida risk. Guld fungerar som en reserv vars värde inte är beroende av andra länders valutor eller skuldförbindelser. Dessutom stärker det förtroendet för landets ekonomi och fungerar som skydd mot valutakurs- och inflationssvängningar.
2. Vad innebär Tier 1-klassificeringen och varför är den viktig för guld?
Den regeländring som trädde i kraft 2025 höjde guld till Tier 1-tillgång i bankregleringen. Det innebär att guld nu jämställs med kontanter och att hela dess värde kan bokföras i centralbankernas balansräkningar. Tidigare beaktades endast 50 procent av värdet. Förändringen har ökat guldets attraktionskraft bland centralbanker och institutionella investerare.
3. Vad säger centralbankernas guldköp om världsekonomin?
De ökande guldköpen signalerar framför allt osäkerhet och försiktighet. När ekonomiska utsikter försämras, ränteläget varierar och geopolitiska spänningar ökar, uppfattas guld som en säker tillgång. Det signalerar till marknaderna att institutioner söker stabilare värdebevarare.
4. Varför är denna utveckling relevant för finländska investerare?
Centralbankernas agerande speglar en global övergång mot att skydda och diversifiera förmögenhet. För finländska investerare är det en påminnelse om att fysiskt guld kan vara en viktig del av en balanserad och långsiktig portfölj – inte bara som trygg hamn, utan även som skydd av köpkraften mot inflation och marknadssvängningar.
5. Bör privata investerare agera som centralbankerna?
Centralbankernas guldköp är ingen direkt investeringsrekommendation, men de erbjuder ett värdefullt exempel på riskhantering. Som Jalonoms vd Kimmo Korkiakoski konstaterar bör varje investerare fråga sig: borde den egna förmögenheten skyddas på samma sätt som världens största ekonomier gör? Regelbundna och planmässiga guldköp är ett praktiskt sätt att ta lärdom av detta.
